Vart tog terränglöpningen vägen?

Ja, det kan man ju undra. Jag hade siktat in mig på ett antal terrängrundor i Segeltorp under september för att vara väl förberedd för Sörmlands Ultra Marathon som går av stapeln på lördag. Hur många terrängpass har jag fått in? Noll.

Efter det spontana halvmaraloppet i mitten av september blev jag förkyld och har i ärlighetens namn inte kommit tillbaka helt efter det. Visst har jag sprungit några rundor, men jag har verkligen inte känt mig i form.

Men jag har bestämt mig för att inte stressa upp mig. Jag håller helt enkelt på att vila mig i form! Och visst är det bra att träna alla småmuskler i fötter och vrister genom att springa terräng, men jag är säker på att jag ska kunna ta mig i mål även utan den träningen på lördag. Det vore kul att springa snabbare än förra året (5,57), men allra mest hoppas jag på att det blir en sådan där fin dag som det var förra året. Det var den dagen då "jag blev ultra" och den kommer väl alltid ha ett speciellt skimmer omkring sig.

Någon annan som vilar sig i form? :-)

På väg till förra årets SUM!