Långt och långsamt

Ibland undrar jag vad det är som gör att löpningen är så enkel vissa dagar och så tung vissa? Senaste veckan har allt funkat perfekt och det har varit så ROLIGT att springa. Igår tog jag en välbehövlig vilodag för att kunna vara extra alert idag. Tyvärr sov jag dåligt och det kan vara en förklaring till varför det kändes motigt imorse. När frukosten fått en chans att sjunka undan tog jag min camelbak och stack iväg.

Redo för ett långpass.

Jag sprang bort mot Lyran och vidare längs Mälaren. Det blåste lite skönt och förutsättningarna var egentligen goda. Runt Skärholmens Gård och tillbaka längs vattnet. Men tungt idag! Hur jag än kämpade lyckades jag aldrig komma under 6-minuterstempo. Var hemma vid huset efter 12 km, men fortsatte och la till ytterligare 6 km. Landade på 18 km i 6,06-tempo.

Medan jag sprang funderade jag lite över mål och tävlingar för året. Det stora målet var ju att genomföra Stockholm Marathon och det klarade jag fint. Nästa delmål är Stockholm Halvmarathon under 1:50, och det måste jag i ärlighetens namn säga att det känns ganska tufft. Jag har ju sprungit på 1:54:09 en gång, så målet kan knappast bli något annat än sub 1:50. Men just nu är jag tveksam till om jag fixar det.

Årets tredje delmål är att springa milen under 50. Och här har jag nu fått lite draghjälp av Fröken Strävan som har samma mål. Vi har anmält oss till två olika miltävlingar där chanserna till sub50 är goda. Det är Hälsoloppet i Huddinge, där jag persade med 51:37 förra sommaren. Ett litet lopp utan trängsel på en hyfsat flack bana. Om vi mot förmodan (?) inte klara sub50 är nästa chans på Hässelbyloppet i oktober.

Så nu är det väl bara at kämpa på. Mer snabbdistans, intervaller och backträning!