Hälsoloppet som hejarklack och coach!

Redan i måndags kväll kunde jag känna att "ny-termins-bacillerna" hade anlänt. Kände mig hängig och lite varm och frusen om vartannat. Maken och en av sönerna hostade och snorade. Så jag har tagit det lugnt den här veckan med träningen. På jobbet har det varit full fart med både skrivbordsjobb och kvällsaktiviteter. Det är sällan lämpligt att bli förkyld, men det är helt enkelt något man måste förhålla sig till.

Tråkigt att inte kunna springa Hälsoloppet, men när jag väl förlikat mig med tanken så blev det ändå en strålande kväll. Sonen skulle springa 5 km och min kollega Jenny skulle för första gången i sitt liv springs en hel mil! Coolt att göra det på tävling tycker jag.

Jenny före start

Vi åkte ut till Flemingsberg i god tid så att de kunde hämta ut nummerlapparna och värma upp. Underbar sommarkväll full av taggade löpare. Jenny och jag hejade iväg 5-kilometerslöparna och gick sedan nästan direkt till målområdet. De springer ju inte så länge på den här sträckan...

Starten för 5 km

Sonens mål var att komma in under 21 minuter. Segraren i herrklassen slog banrekordet och kom in på 16:39. Sedan droppade det in några fler löpare. Plötsligt ser jag en ung Huddingelöpare närma sig, jagad av min son. Det blir värsta spurtkampen som sonen vann med en sekund! Han vann alltså hela klassen Pojkar 7-14 år och kom in på tiden 20:43! Modershjärtat svällde av stolthet.

Härlig läsning!

Han var trött, men tyckte ändå att loppet varit härligt! Huddingekillen var en fin sportsman och kom fram och gratulerade och tog i hand. Snyggt! Samuel tog på en tröja och sedan skyndade vi iväg till starten för att se när Jenny gav sig iväg. Hon hade lånat min Garmin och den höga målsättningen var att komma in under 55 minuter, men hon skulle nog vara nöjd även under 57. Hon hade som sagt aldrig sprungit så långt som en mil förut. Starten gick fint och jag såg nog att hon (inte helt planenligt) ställde sig med farthållarna för 50 min.

Prisutdelning

Sedan var det dags för prisutdelning och Samuel fick gå upp och ta emot ett presentkort och berätta om loppet i mikrofonen. Prisutdelare var Martin Lidberg. I herrklassen kom Andreas Åkesson på tredje plats och jag tog chansen att hälsa på honom. Roligt att få träffa denne snabbfoting live.

Andreas till höger

Sedan var det redan dags att heja på Jenny vid varvningen efter 5 km. Hon såg stark ut och varvade på ca 26.30. Bra! Tiden gick fort och vi klappade och hejade på alla tappra löpare. Snart nog hade Jenny sprungit ett varv till och vi såg henne på långt håll på upploppet. Heja, heja! Hon kom in på 53.44 på sitt livs första millopp! Inte illa!

Trött och glad!

Ja, så var en väldigt rolig kväll slut. Upprymda gav vi oss av hemåt. Så även om det var tråkigt att inte springa själv så hade jag fantastisk kväll. Och om jag hade sprungit så hade jag missat Samuels prisutdelning och jag är så glad att jag kunde vara med på den.

Dessutom tröstade jag mig igår på lunchen genom att äntligen ersätta mina gamla Adizero Boston med ett par sprillans nya! De är perfekta! :-)

Adizero Boston 3!