Jag är en julskinka!

Tillbaka till verkligheten idag efter ett riktigt skönt valborgsfirande! Jag började morgonen med en jobbig och rolig tennistimme. Sedan några timmars jobb för att på lunchen flänga iväg till Heidi på Axess Rehab. Det känns som om mina krämpor har förändrats lite sedan jag började gå hos henne. Från början var jag besvärad i höger sida, från sätet ner till knät. Det blev bättre efter behandling, men efter TEC fick jag ju plötsligt besvär med löparknä på vänster sida. Och höger blev väl inte heller direkt bättre. Status idag när jag gick dit var att vänster ben har jag inga som helst smärtor i förrän efter ca 8-9 kilometers löpning. Då börjar det i stället göra riktigt ont. Höger sida har jag däremot känningar i precis hela tiden. Inte direkt ont, men jag känner hela tiden att jag har ett ben. Och det ska man väl inte behöva gå omkring och tänka på hela tiden?

Så idag började vi med knäck och knak i hela ryggen och nacken. Sedan blev det nålar i skinkorna och sedan - satte hon ström till nålarna!! Hjälp! Kändes som att jag riskerade att bli årets julskinka. Mycket märklig känsla hur musklerna rörde sig på grund av strömmen. Heidi kopplade dock ifrån strömmen innan jag blev helt griljerad och satte istället några nålar i vänster knä. Sedan träning i redcord. Jag börjar misstänka att jag har några lätt masochistiska drag som betalar för att utsätta mig för detta...

Chèvre- och fikonsallad

Belöningen fick jag i form av min favoritsallad innan jag avverkade några jobbmöten och ett par timmar på kontoret. Sedan tänkte jag gå och hämta ut min nummerlapp på Runner's Store och då föreslog jag att Jenny skulle följa med eftersom hon länge sagt att hon skulle behöva nya löparskor. Hon var inte svårövertalad. 

Jenny springer snabbt på bandet

Jenny fick proffsig hjälp medan jag stod i den långa nummerlappskön. Hon provade ett antal skor, men fastnade snabbt för ett par Saucony som hon slog till på.

Ser fint ut.

Så nu hoppas jag att vi blir fler på lunchjoggarna framöver. Tror att Jenny blir farligt snabb i dessa. Själv är jag sugen på att testa någon form av barfotaskor, men det får bli en annan gång. Idag handlade ju frågan om ifall jag ska springa 10 km eller 21 km på lördag. Och vet ni vad? För en gångs skull lät jag förnuftet styra och bytte distans till 10 km. Det känns helt rätt med tanke på knäna och jag tycker det ska bli kul. Det enda som är tråkigt med det beslutet är att Mats och jag inte springer samtidigt. Jag springer först och sedan får jag lite väntetid innan jag kan heja in honom. Men om det blir en så solig och fin dag som jag hoppas så gör det ingenting. Då kan jag sitta där i solen och njuta av mitt PB, eller hur? ;-)

His and hers