Nu startar novemberutmaningen!

Ja, det är just var den gör! Och vad var då novemberutmaningen? Jo, jag ska springa varje dag. Det behöver inte vara långt, men ett par kilometer i alla fall. Jag har satt gränsen vid 2,5 km. Det tar en kvart och en kvart kan man väl alltid avvara på något sätt. Min förhoppning med utmaningen är också att jag ska ta mig i kragen och köra lite mer kvalitet. Lite backträning och sånt.

Idag startade jag dock morgonen med tennis! Ingår ju inte i utmaningen, men Katarina och jag har en fast tid varje torsdag morgon. Hela hösten har tennisen gått ganska dåligt. Inget riktigt flyt och i ärlighetens namn heller inte så mycket lust. Men idag! Jösses - vi spelade båda två riktigt, riktigt bra tennis! Kul!

Idag börjar det!

Efter tennisen tog jag en skön andrafrukost och njöt av ledigheten genom att läsa tidningen i lugn och ro. Sedan var det dags att starta utmaningen. Tänkte att sex kilometer skulle bli lagom. Gårdagens runda var så himla tung så jag hade inga som helst förhoppningar om att det skulle gå snabbt. Men se - kroppen svarade på ett helt annat sätt idag. Benen pinnade på, armarna svängde och andningen var kontrollerad. Jag ökade lite. Fortfarande ok. Döm om min förvåning när jag snittade 5:23-tempo på rundan. När gårdagens 5:54-tempo höll på att ta kål på mig. Det verkar som om en utmaning var precis vad jag behövde. Någon annan som hakar på?