Hur går det med utmaningen?

När en dryg tredjedel av november passerat har jag sprungit knappt nio mil, spelat tennis i två timmar och simmat en kilometer. Det är jag nöjd med. Men hur känns det egentligen att träna varje dag när man inte är van vid det? Jo, i ärlighetens namn måste jag säga att jag är lite sliten. Så pass mycket att jag i fredags kände mig helt sjuk och utslagen. Men då räckte det faktiskt med en lång natts sömn för att jag skulle känna mig ok igen.

Min tanke har varit att springa en mycket kort runda en eller två dagar i veckan - enbart ca tre kilometer och mentalt räkna dessa som vilodagar. Så att jag kan träna på som vanligt de övriga fem dagarna. Men det har inte varit helt lätt. Jag har över huvud taget sprungit kortare pass än jag brukar förutom lördagens långpass och det har känts lite "utsmetat". Istället för att springa lite längre och sedan ha vilodagar har jag malt på ca 6-8 km varje dag.

Jag ska köra på med utmaningen under hela november, men min slutsats hittills är att jag faktiskt behöver vilodagar. Inte så mycket för motivationens skull för den finns där, utan för att jag blir fysiskt sliten. I och för sig förvånade mig kroppen idag med att ha riktigt bra tryck i benen trots gårdagens långpass. Intressant egentligen - hela dagen har jag känt mig stel och trött, men när jag väl stack ut på en 6-kilometersrunda så var kroppen plötsligt i toppform?! Första kilometern gick i 5.56-tempo och sedan gick varje kilometer snabbare och snabbare och den sista landade på 5.12-tempo.

Kommande vecka är fortfarande på planeringsstadiet. Träningen beror förstås på vilka dagar jag ska lämna och hämta barn. Men någon form av löpning ska jag få till varje dag. Det blir bra! Och jag börjar redan fundera på vad jag ska ha för utmaning i december. Lutar åt att det ska bli väldigt mycket bikram! Eller har du något bättre förslag?

Ett potpurri av novemberutmaningar! :-)