Flow i regnet

Dagarna får fort! Igår var första dagen av tre på The Digital Book World Conference. Dag 1 var lite mjukstart med workshops, men jag hängde på låset och betade av ett antal nyttiga föreläsningar. Jag träffade några branschkollegor från Sverige och det var kul. När dagen var slut gick vi till en riktig diner och tog en drink och senare på kvällen hängde jag med dem ut på en trevlig restaurang i Meatpacking District.

I morse körde föreläsningarna igång redan 08.30 och jag hoppade över morgonjoggen. Det regnade och jag hoppades att det kanske skulle vara uppehåll senare på dagen. Det är inte klokt vad trött man blir av att sitta hela dagen! Dessutom ska man ju försöka ta in allt som sägs och helst anteckna och vara alert.

Sista föreläsningspasset hade jag ont i kroppen och det var svårt att inte gäspa. En hel del matnyttigt fick jag med mig, men också en hel del gammal skåpmat.

När dagen var slut regnade det fortfarande. Jag gick upp på hotellet och funderade på att skippa löpningen. Men som tur var bytte jag om och stack ut och det är jag så himla glad för nu. Mrs. Garmin hade jättesvårt att hitta satelliterna mellan skyskraporna och ibland blir jag så irriterad på mig själv över att jag inte kan släppa tekniken. Nåväl - när jag väl kom in parken var satelliterna på plats och jag tog det som blivit mitt "vanliga" varv. Första gången jag sprang i mörker i Central Prk, men det var ju inte sent och det var en del andra löpare ute, om än inte alls så många som annars, men det berodde väl på regnet.

Jag hade bra flow - högt tempo och bra flås. Regnet smattrade, men efter att ha suttit instängd hela dagen var det bara skönt. Inser att jag börjar bli lite tjatig, men jag hade inte väntat mig att jag skulle bli så förälskad i New York och i Central Park. I morgon kväll åker jag hem och det känns nästan lite sorgligt. Självklart ser jag fram emot att komma hem, men det har varit härliga och speciella dagar här. Speciella för att jag väldigt sällan är ensam. Så som jag hade varit de här dagarna. Bra, skönt på sätt och vis och nyttigt.

Jag tillhör de, ganska få, av löpare som aldrig egentligen drömt om att springa New York Marathon. Men nu får jag nog fortsätta med intervaller och fartträning, för jag inser att det skulle vara väldigt mäktigt att springa ett marathon här. Men det är väl nu man ska ha en fördel av den tilltagande åldern? Måste gå in och kolla kvalgränserna... :-)