Backe upp och backe ner

Sju kilometer backe stod på programmet idag. Jag som normalt planerar mina rundor för att slippa backar fick verkligen tänka till. Lite tips fick jag också från Hanna som bor på en topp här i närområdet. Jag la upp en liten plan och lockade med mig Mats och de två äldsta sönerna.

80% av min flock!

Vi gav oss av och segade oss upp mot Bredäng och sedan vidare mot Sätrahallen. En hel del backar kändes i benen. Mycket barmark, men på sina ställen var det rena isgatan och det gällde att hålla tungan rätt i mun för att inte störtdyka.

Jag låg tydligen inte i täten....

Vidare mot Mälarhöjden och ner till vattnet. Och om man springer ner till vattnet måste man följaktligen springa upp för att komma tillbaka. Seg, seg stigning till Mälarhöjdens centrum. Där fick vi några hundra meter på flacken innan vi skulle ge oss på Kroppåsbacken. Slutligen en spurt upp för Olsmässbacken innan vi flåsande stannade utanför vårt hus.

Ojoj, har sonen vuxit om sin pappa?

Jätteskön runda och så roligt att få med familjen på detta! Hoppas på fler sådana här turer! Och roligheterna var inte slut nu, nej för innan vi gick in hittade jag det bästa vårtecknet! Hurra!

Äntligen!