Sista långpannan före TEC!

Veckan susade förbi med blixtens hastighet. Otroligt mycket på jobbet, men också ett stort projekt som slutligen föll på plats. Skönt. Jag var lite orolig för min fot och passade på att vila från träningen hela veckan, vilket passade bra med den intensiva jobbveckan. Inte riktigt vad jag planerat, men better safe than sorry.

Först idag hade jag tid och mod för löpning. Och eftersom det verkligen var sista chansen före TEC så var det tvunget att bli ett långpass. Mats och jag gick upp hyfsat tidigt och kom iväg redan 08.15. Mats skulle ta en kortare runda, men vi tänkte att vi åtminstone kunde börja tillsammans. Vi sprang ner mot Mälaren och följde vattnet mot Liljeholmen. Där skiljdes vi åt och Mats vände tillbaka, medan jag rundade Liljeholmskajen och började sega mig upp mot Västberga. Genom industriområdet och vidare bort via Solberga till Älvsjö.

Här vände Mats!

Foten kändes ok - ja, hela kroppen var ok även om jag saknade det där klippet i steget. Dock hade jag inga som helst ambitioner när det gällde hastighet idag. Jag vill springa minst 30 km oavsett tidsåtgång. Jag har sprungit väldigt mycket med musik på sistone, men idag valde jag bort det och njöt istället av lite kvalitetstid med mig själv. :-)

Jag rundade Långsjön och fortsatte till Källbrink och vidare ner mot Masmo. Här stannade jag (efter ca 22 km) och drack vatten och åt en halv energibar. Lite svårt att komma igång efter stoppet och jag visste också att snart skulle alla uppförsbackar börja. Jag passerade Vårby och började klättringen uppför längs Mälaren. Här sprang jag för bara ett par veckor sedan också så jag var väl medveten om att det är en ganska tuff delsträcka. Och nu började distansen ta ut sin rätt - jag var ganska trött.

Men även om det här är den tuffaste delen av rundan så är det faktiskt också den vackraste och det är inte fy skam. Jag sprang där och funderade på TEC nästa vecka. Det är ju inte direkt så att jag längtar, men jag vet ju att jag ändå brukar tycka att det är riktigt roligt, om än väldigt tufft. Så nu har jag en liten plan för vad jag måste fixa under veckan: röra ihop nya paleobollar, steka köttbullar, köpa resorb, testa batterierna i pannlampan, kanske fylla på förrådet av gel och Vitargo. Om vädret är schysst kommer jag springa i mina Linnéakläder med en svart väst över. Samma som jag hade i Skövde och det funkade fint. Och jag ska ha med flera extra par skor och mina ilägg. Ja, det är mycket att tänka på. Så mycket att jag nästan satte foten på nedanstående lilla filur:

Är det en prins?

Han var helt orädd, till och med när jag kröp nära med kameran. Men har han inte förvandlats till en prins, så kryper han nog fortfarande omkring nedanför Café Lyran. För nu var jag nästan hemma. Och ni vet hur benen plötsligt snabbar på lite extra. Jag fick lite nya krafter och kämpade vidare de allra sista kilometrarna. Hemma vid brevlådan hade jag exakt 35 km och ett snitt på 6.01 (då hde jag stannat klockan vid drickpauser, men inte annars). Mycket nöjd och ganska trött. Det bästa av allt var ändå att både knän och fötte skötte sig. Nästan inte ont någonstans...!!

Och nu har jag ätit, shoppat tre par långbyxor till mellansonen som växer som besatt, strukit ett tvättberg och sitter äntligen stilla och tar det lite lugnt. Man hinner mycket när man går upp tidigt! :-)

Nu önskar jag er en ny härlig vecka med mycket träning och annat kul. Själv kommer jag ligga lite lågt med träningen. Det blir ett lugnt pass i morgon kväll med Mälarmupparna och sedan en lunchjogg på onsdag med kollegorna. C'est tout! I övrigt vilar jag mig i form till på lördag. Ni kommer väl ut till Täby och hejar? Om ni inte springer själva förstås! :-)