Springer lugnt och laddar

 Förra inlägget slutade med "i toppform på tävlingsdagen" och frågan är verkligen hur man blir det? Jag hade planerat löpvila i söndags och måndags, men igår hade jag egentligen tänkt springa med IF Linnéa. Men jag kände mig lite hängig och liksom "rivig" i halsen. Inte sjuk - men långt ifrån toppform. Och vad är bäst att göra då? Köra på som vanligt eller ta en extra vilodag? Jag valde vilan och så här i efterhand tror jag det var bra.

Min kollega Jenny har också varit hängig (och förkyld på riktigt), men vi ska ju båda springa lopp på söndag och eftersom onsdagar är vår gemensamma löpardag så bestämde vi oss för att ta ett lugnt pass runt Söder. Inga trösklar, inga intervaller - bara skön löpning i ett tempo som passade oss. Jenny har precis fyllt år och fick en tjusig rosa Garmin i present. Nu är hon lika nördig som jag! :-)

"Satellit, satellit - ååååååååhååå"

Med Jennys nya klocka och mina nya boost-dojor satte vi av längs Söder Mälarstrand. Skönt att komma ut, men det kändes att kroppen inte var helt hundra. Vi låg i ca 5.45-tempo och hann prata om allt möjligt innan vi efter ungefär sju kilometer kom fram till Tantolunden.

Studsar fram på mina Boost....!

Här stannade vi och körde löpskolning. Jag är ju inte så duktigt på det, men försökte lära ut allt Samuel lärt mig om förspänning i foten etc. Jobbigt var det, men kul också. Sedan vidare på vår tur runt Söder. När vi hade en kilometer kvar frågade jag Jenny om hon ville öka. Ok! Vi tryckte på och det kändes faktiskt ganska bra att även om det var tufft. Sista kilometern gick på 4.41.

Framme på byggarbetsplatsen

Jag var rejält trött efter passet - tröttare än jag borde tycker jag, och jag hoppas verkligen att jag känner mig ok imorgon. Det kan vara en fin balansgång ibland när man inte känner sig i toppform, men heller inte sjuk. Toppformen kan jag dock vänta på några dagar - först på söndag behöver den infinna sig!