tisdag 24 juni 2014

Plötsligt händer det!

Det har känts så motigt med löpningen på sistone. Ingen riktig lust och en höft som krånglar. Därför var känslan i dagens pass så oerhört välkommen! Jag hade planerat in ett lunchpass och då blir det alltid en sväng på sju kilometer runt Riddarfjärden. Det var så blåsigt och kallt i morse, men vid lunchtid hade det blivit riktigt skönt. När jag började springa längs Söder Mälarstrand tänkte jag att det skulle blir ett försiktigt distanspass med tanke på höften. Men första kilometern gick på 5.12 och höften kändes helt ok så då körde jag på. Tredje kilometern som går uppför (och för all del även nerför) Västerbron gick på 4.55. Kan vara mitt livs snabbaste Västerbro-kilometer!

Det blåser på toppen!

På Norr Mälarstrand fick jag stanna och ta av jackan. Höften började bli besvärande, men benen var pigga! Rundade stadshuset och vidare ner på Riddarholmen. På andra sidan fjärden såg jag kontorets torn och tinnar avteckna sig. Inte långt kvar. Dånade upp och ner för trapporna på bron tillbaka till Söder och lyckades snitta hela löpturen på 4,56/km. Mycket nöjd! Det var en fantastiskt skön runda. Hade nästan glömt bort den där härliga känslan, men nu ser jag fram emot torsdagens naprapatbesök så att jag blir än mer springduglig inom kort. Vill ju inte missa Hornstull-Järna...

2 kommentarer:

  1. Vilken härlig runda!
    Hoppas du får bra hjälp av naprapaten. Även om man kan springa, slipper man oroa sig om man vet vad det är och vilka begränsningar man ev. har, samt rehab. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naprapaten trodde inte att det var en inflammation. Fick nålar och sa stretcha mycket. Återbesök nästa vecka...

      Radera