Nä hörrni, nu var det väl på tiden att jag gjorde något annat än att lunka på i sexminuterstempo? Idag visste jag inte riktigt vad jag kände för. Tänkte ta den vanliga rundan till Skärholmens Gård eller Vinterviken, men så plötsligt bestämde jag mig för att våga mig på ett intervallpass. Så jag joggade iväg i sakta mak bort till Sätra Idrottsplats, medan Mats och två av barnen tog bilen dit. Samuel körde lite intervaller med mig och några 100-meterslopp. Mats var coach och tidtagare.
Jag hade bestämt mig för 10 x 400 m med 60 sek vila emellan. Jag har gjort det en gång tidigare, men det var förra sommaren och jag hade nog glömt bort hur jobbigt det är. Första intervallen gick på 1,29, andra på 1,36 och därefter låg alla kring 1,45. Fy fasen, vad jobbigt! De två sista krutade jag på ordentligt och hamnade på 1,36 igen. Men sedan såg jag ut så här:
|
Svettigt värre! |
Samuel kämpade på också och fick några riktigt bra tider på 100 meter. Han tränar friidrott här i Sätra och kommer också vara på läger här under sommaren. Härligt! Jag vill också gå på friidrottsläger - finns inte det för veteraner? :-)
|
Vilka kämpar! |
Elias joggade också några varv på banan, men satt sedan mest på läktaren och läste Kalle Anka. Här stretchar han med brorsan:
|
Är det stretch eller vad gör de egentligen? |
När jag hämtat andan joggade jag hemåt igen. Totalt fick jag ihop 8,8 km varav 4 km i snabba intervaller. Den snabbaste gick i 3,42-tempo och den långsammaste i 4,30-tempo. Slår man ut ett snitt på hela passet inklusive upp- och nerjogg hamnar jag på 5,12-tempo, vilket jag är riktigt nöjd med. Vem vet, kanske blir det ett nytt pers på milen i sommar? Finns ju en dröm om att komma sub 50.
Men s*tans vad snabbt du springer! Grymt jobbat!!! Och 10 stycken! Friskt vågat hälften vunnet :)
SvaraRaderaTackar! Men det var verkligen asjobbigt! Du verkar ju själv vara tillbaka ordentligt nu. Hoppas vi ses mellan Hornstull och Järna. :-)
SvaraRadera