Vinterviken

Gillar mina dojjor!

När jag vaknade imorse var låren fortfarande lite stumma efter lördagens intervallpass. Men kroppen ledar ju upp sig och snart kände jag ett sug att få komma ut och träna lite. Jag kom hem tidigt från jobbet för vi hade inledningssamtal med skolan där Elias ska börja på sexårs. Och efter de äldre bröderna var hemma kunde jag lugnt dra på mig skorna och sticka iväg.

Jag tog min nya favoritrunda längs Vinterviken. Varierad och trevlig. Den är 8 km som jag betade av i lugnt tempo. Det var härligt. När jag närmade mig hemmet hade jag kraft kvar i benen och hade egentligen gärna lagt ytterligare några km. Men barnen behövde mat och jag skyndade istället hem och fixade lite käk. Det blev nog lagom ändå, men snart måste det var dags för 12-14 km.