Långpass med nya löparvänner!

Tro det eller ej, men vi blev faktiskt sex stycken på dagens långpass! Först var det ju bara Lars och jag från TSM-träningen. Men så frågade jag Ingrid och Mats som jag träffade under Hornstull-Järnapasset. Och sedan lärde jag känna Sofia på vägen hem från TSM i torsdags. Och slutligen dök Mikael upp - han hade sett en inlägg jag gjort om passet på jogg.se! Det blev liksom tvärtom mot hur det brukar gå för de tio små pojkarna. Kul!



Här har vi Ingrid och Mats efter 14 km.



Kl. 13 möttes vi vid Mälarhöjdens T-bana med ryggsäckar, vätskebälten etc. Nu var det ju inte ett ultrapass vi skulle ut på, men trots att solen inte sken så var det varmt och vi behövde fylla på vätska hela tiden. Eftersom jag var "sammankallande" så var det också jag som var guide och vägvisare. De första sex kilometrarna är kanske de tråkigaste. De går parallellt med Häradsvägen, men jag tyckte de bara rann iväg hur snabbt som helst när jag hade möjligheten att prata med alla intressanta nya bekantskaper. Sedan känns det plötsligt som om man kommer ut på landet när vi följde Gamla Stockholmsvägen. Hästar och små stugor kantade vägen. När den slutar blir det en långa utförslöpa längs Masmovägen och sedan - PANG! - är man plötsligt inne på Max och dricker cola. Som det kan gå! :-) Här valde Ingrid och Mikael att bryta och jag säger tack för idag - det gör jag gärna om!

Ingrid och Mikael som valde att kliva av efter 14 sköna kilometrar.

Efter välförtjänt paus var vi fyra stycken som fortsatte och nu vände vi upp längs Mälarkusten. Här var det betydligt flera uppförsbackar och Lars och jag hamnade på efterkälken ibland. Men det här är också den vackraste delen av rundan och även om jag började bli trött så njöt jag av den vackra naturen och mälarvyerna. När vi hade kämpat oss upp för backen till Café Lyran sa Lars ben ifrån att de inte ville springá längre. Kramp i baksidan av låren efter alla backar.

De tappra löparna Lars, Sofia och Mats

Vi vinkade av Sofia och Mats som fick springa den sista kilometern själva, medan Lars och jag promenerade. Det var skönt! :-)  Knappt 23 kilometers löpning skrapade vi i alla fall ihop och det tycker jag vi ska vara jättenöjda med. När vi hade skilts åt vid T-banan hade jag dessutom förmånen att bli upplockad av Mats som faktiskt inte hade hunnit iväg från parkeringen ännu. Så jag fick lift den sista lilla biten hem och det gillade mina ben väldigt mycket!

Så jag säger tack för idag! Det var jätteroligt och jag gör gärna något liknande snart igen!

Och så den obligatoriska svettbilden!