Glasögonormens förbannelse

En synvilla

Idag var det dags att ta igen gårdagens uteblivna löptur. Jag var på ett seminarium hela dagen och skyndade sedan till skolan för att hämta Elias. Barnen var ok med att vara ensamma en timme så jag kastade på mig löpkläderna. Det duggade, men var faktiskt bara skönt och friskt. Benen var pigga och sprang av sig själva. Nio km blev det. Jag hade verkligen kunnat fortsätta mycket längre, men barnen och matlagningen väntade. Väntade gjorde även nedastående lille goding!





Lika som gojibär?!