Progressivt i solen

Solsken i blick!

Vilken underbar morgon! Jag vaknade upp långt senare än jag hade tänkt och kände mig utsövd och sportlovsledig! Jippie! Frukost och sedan iväg och handla. Kom hem lagom tills frukosten hade sjunkit undan och termometern visade -1°.

Som vanligt hade jag inte planerat mitt pass så noga, men jag var inställd på 10 km bort mot Aspudden och hem. Igår när jag sprang inne i stan hade jag Icebugs vilket visade sig vara helt överflödigt. Där var trottoarerna nästan helt fria från snö. Så idag tog jag vanliga skor, men här ute i förorten var underlaget helt annorlunda. Fläckvis glashalt och med ett tunt förrädiskt snötäcke överst. Så det gällde att vara koncentrerad och kolla var man satte ner fötterna.

Första kilometern var seg. Förstår inte riktigt varför, men jag lunkade på i ett tempo strax under 6-minuters. Efter två kilometer började jag få upp ångan och jag såg på klockan att det gick lite snabbare. Det var länge sedan jag sprang den här rundan bort mot Aspudden. Solen sken och jag lät benen trycka på lite extra. Den sjätte kilometern gick på 5.17 och nu började det kännas riktigt roligt. Här är ett flackt parti också, så den sjunde kilometern gick på 5.00. Nu började en lång seg backe upp mot Axelsberg, men jag tänkte inte tappa tempo. Sprang på och försökte tänka på hållningen och armpendlingen. Kom upp på krönet av backen och hade landat den åttonde kilometern på 4.57! Ha! Jag pustade ut och tog de två återstående kilometrarna som nerjogg.

Jag var så himla nöjd när jag kom hem. En sådan solig, härlig runda och dessutom lite oväntad tempolöpning! Sedan stretch, tåhävningar (jag sprang utan ilägg idag så det kändes extra viktigt) och lunch. Någon annan som haft ett kanonpass idag?