Mmmm....marathonväder!

Jag brukar inte vara den som klagar på vädret, men idag har det verkligen varit bedrövligt. Jag vaknade av regnet som smattrade mot rutan och sedan har det fortsatt så hela dagen. Jag var ute en kort sväng mitt på dagen för att äta lunch - paraplyet vände sig ut och in och jag var nära att blåsa bort. Redan strax efter tre på eftermiddagen var det becksvart ute och jag satt smått apatisk vid mitt skrivbord.

När jag väl kommit hem och fixat middag och alla andra bestyr må ni tro att jag ångrade gårdagens klämkäcka inlägg om hur man ska göra för att ge sig ut på en kvällsrunda. Inte så pigg på att göra något oväntat helt enkelt. Men jag bytte om i alla fall och tog några steg utanför dörren och hej - det här kände jag ju igen. Det var något välbekant med regnet, de få plusgraderna, vad kunde det vara? Jovisst! Marathon 2012 - det var så här det kändes!

Och vid närmare eftertanke så är jag ju himla nöjd med den maran så då kunde det här ju inte vara så farligt. Och det var det inte heller. Tvärtom - när benen väl börjat röra på sig så blev det hela relativt njutbart. Inte världens längsta runda, men sex kilometer blev det i alla fall, så här dan före dan före dan före dopparedagen (läs: sista dagen på novemberutmaningen).

Var och en är knepig på sitt sätt...

För övrigt har jag fått lära mig att jag har sprungit genom Sverige på längden i år! Sverige lär vara 157 mil från norr till söder (ja, från söder till norr med för den delen) och jag har faktiskt sprungit 161 mil hittills i år. Inte illa! Får se om jag kanske kommer från Smygehuk till Höör eller något sådant under årets sista månad. Vi får se! Har du koll på hur långt du har sprungit i år?