måndag 3 februari 2014

Talang och ambition

Ibland skriver jag här om min mellanson som tränar friidrott. Däremot nämner jag mera sällan äldste sonen som inte tränar alls, men som då och då hänger med och springer ett lopp med mig. Som till exempel Winter Run häromveckan. Och när han springer så imponeras jag alltid av hur lätt han springer. Helt utan ansträngning (ser det ut som). Och snabbt går det. Trots att han aldrig tränar. Måste finnas en viss fallenhet för löpning där helt enkelt och det vill jag självfallet gärna uppmuntra.

Efter milloppet förra veckan blev sonen faktiskt lite springsugen och han var ute och sprang 10 km några dagar senare. Idag när han kom hem sa han att han skulle springa 6 km lite snabbare. Det var mörkt och fläckvis halt. Vet ni vad han spang på? 6 km på 24.21 - dvs 4.04 i snitt per kilometer. Strålande för en person som aldrig tränar tycker jag!! Och det är här jag vill knyta an till inläggets rubrik. Här finns uppenbar talang och jag skulle tycka det var så roligt om han vill utveckla den. För kombinationen av talang och ambition brukar ju kunna ge utdelning.

Därför blev jag glad när han nu föreslog att vi ska springa Premiärmilen - ett lopp som jag nog annars hoppat över. Men nu är vi anmälda och jag ser fram emot ett snabbt lopp tillsammans.

Avslutningsvis vill jag bjuda på en god middag. Vi har matkasse från Mathem och kvällens middag var snabblagad och supergod. Så här gör du:

Koka ris. Dela ett blomkålshuvud i mindre buketter och koka "al dente". Hyvla en halv gurka på längden. Blanda 4 msk ljus sirap, 4 msk japansk soja, 2 tsk ättika, 2 tsk sesamolja, 2 tsk finskuren färsk chili och en tsk rostade sesamfrön.
Ta av skinnet av 600 g laxfilé och dela den i kuber. Salta och peppra och stek hastigt i en grillpanna ( ca 1 minut på varje sida). Lägg upp blomkål, gurka och laxbitar på ett fat. Strö över sköljd finhackad persilja och ringla dressingen över. Mums!

4 kommentarer:

  1. Nämen oj, springer inte din stora son annars! Skymtade honom på Winterrun och han såg riktigt duktig ut!

    SvaraRadera
  2. Jag förstår vad du känner. Mina två barn tränar fotboll i en ganska hög nivå. De hatar att springa säger dem! (Som mamma gör) Men i somras sprang de med mig på första gången, sen dess springer de ibland. Jag är också imponerad om hur snabba och lätt de springer! För mig är ren kärlek att ha de som sällskap!

    Vilket bra recept! Jag måste testa den!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, superroligt när man kan springa tillsammans! Kram!

      Radera