Lördagens långpass

Hemma på trappen efter 16 sköna kilometrar.

På helgerna vill jag ta vara på dagsljuset. Det är så få timmar det är ljust och då vill jag passa på att vara ute. Idag skulle Elias på tennis redan 08.40 och jag var redan i löparkläderna när jag skjutsade honom dit. Lektionen är bara 40 minuter så vi var hemma vid halv tio-tiden och då hade frukosten sjunkit lagon långt ner i magen för att kunna ge mig ut på en löptur.

En mil skulle det bli. Det var kallt först - jag har räknat ut att det tar ungefär två kilometer för mig att värma upp ordentligt. Innan dess är fingrarna stela och jag drar upp axlarna lite när jag springer ör att undvika den kalla luften mot halsen. Men sedan flyter det på fint och idag kändes tempot ganska bra. Jag har inte sprungit sedan i måndags och känt mig lite snuvig, men idag var jag stark. Så när de tio kilometerarna var till ända sprang jag helt enkelt förbi vårt hus. Eller enkelt var det kanske inte - det är faktiskt ganska svårt att springa förbi sitt hus och påbörja varv två. Då brukar jag säga till mig själv att jag bara ska lägga på den lilla rundan, dvs tre extra kilometrar, men sedan lurar jag mig själv och tar alltid den som är sex kilometer. Så det blev totalt 16 km med en snitt-tid på 5,50 per kilometer. Godkänt tycker jag. Men det som är jobbigt har jag upptäckt är att jag får så ont i ländryggen när jag springer lite längre. Måste träna ryggmuskulaturen om jag ska klara 42 km om några månader....