Vroooooom!

Nja, riktigt så snabbt lät det kanske inte när jag kom iväg på min kvällsjogg. Men med tanke på att det var så grymt halt, så tror jag ändå att det får räknas som snabbt. Jag tog den gamla 6 km rundan - den som alltsom oftast får ge vika för den nya milrundan. Det knastrade under dubbarna och tankarna flög som vanligt fritt och skönt.

Jag inser att jag inte satt upp tydliga mål för 2011 här på bloggen. Det kommer inom kort. Men Sthlm Marathon och utmaningen mot Hans-Olov är ju det viktigaste. Om jag ska ha något mål över huvud taget gällande hastighet så är det att klara milen under 50 minuter. Jag sprang Hälsoloppet i augusti på 51:37, så helt omöjligt känns det ju inte.

Återkommer inom kort med tankar om lopp och andra utmaningar under året. Nu måste jag nog hinna med lite jobb också innan bingen kallar.

Varför blir jag så röd över näsroten när jag springer? Svara på det - den som kan!